I Want Mango

Sedan åkte vi och tittade på den mumifierade munken. Han hette Phra Khru Samathakittikhun (tror jag stavade rätt....) och levde med sin familj fram till han var 50 år, då han bestämde sig för att leva resten av sitt liv som en munk. Han var känd för sitt sätt att meditera eller lära ut att meditera och för att han såg sin egen död, som inträffade 1973 då han var 79 år. 
Hans familj valde att mumifiera honom i meditations-position för att uppmana framtida generationer att ägna sig åt Buddhism för att inte lida.


Utanför templet där han satt blev vi först välsignade av en livs levade munk, och fick vita armband som man inte får ta av. De ska ramla av och när den gjort det får man inte sätta på den igen. Då ska den ge tur.
Bredvid honom fanns det en rund grej med en utbiktning i mitten där man skulle gnugga med en fuktig hand. Om den gav ifrån sig ett klingade ljud har man en ren själ. Danne var den enda som kunde får den att låta lite grand.
Det var två små thai-tjejer där som fick den skrika bara de kom i närheten.